Something known as Me

jag känner exakt hur ensam jag är
jag känner det med hela mitt väsen
samtidigt som jag vill tro på enheten
samhörigheten
så känner jag mig så fysiskt psykiskt och emotionellt frånskild
er alla
i min vandring känner jag hur mitt ljus strålar
öppet och inbjudande
där blinda människor tar det
förvandlar det
förminskar det
förkastar det
vrider det tills det slutligen koagulerar
och flyr in i mig igen

för att finna mening och en verklighet som är min egen
den jag drömmer om
ska jag förkasta er
förminska er
försöka förvandla er med mina hårda ord?

ska jag acceptera ert sätt
där övertramp
övergrepp
och överkompensering
håller er flytande

ska jag förlåta er
eller ska jag sätta hårt mot hårt
kan jag utesluta er
eller kan jag övervinna alla hinder

i min mörkaste natt kan jag inte svara
utan att ifrågasätta
och vilja ändra det svar jag ger

jag vill förstå
jag vill inte ha ont
jag vill inte utnyttjas
och jag vill inte hata
er
livet
eller kärleken.
jag vill älska er
jag vill ge er kärlek

så jag förlåter er
jag ser att ni gör ert bästa
jag förstår att ni vill leva med lycka
men att det är för mycket i vägen
jag uppskattar att ni försöker, att ni kämpar
jag känner för er i varje andetag jag tar
men jag måste säga stopp
ni måste sluta nu
släpp det mörka
öppna för det ljusa